Kom in på jobbet i morse och möts av ett GIGANTISKT påskägg på bordet på redaktionen. I det låg säkert 8 kilo godis. Helt galet! Likadant över hela kanalen! Jag har stått emot frestelsen hela dagen och sitter nu på bussen mot småland. Utan godis! Grattis till mig!
Däremot finns skinka med quinoasallad och broccoli + en riktigt härlig exotisk fruktsallad. Min järnvilja har gett resultat; minus 1,6 kilo på drygt två veckor. Snart tillbaka till vikten jag hade innan jul.

Gårdagens påskpresent kan jag nu avslöja. Jag ska jobba som redaktör för TV4:s bröllopsstudio som kommer att sändas två veckor innan självaste bröllopet. Ska bli spännande!
Särskilt utmanande med tanke på att jag är helt ointresserad av världens kungahus. Har nästan aldrig läst en Svensk Damtidning och har aldrig blivit upphetsad av kungahusskvaller. Nu får det bli ändring på detta.
I min packning ligger inte mindre än sju nummer av Svensk Damtidning som ska lusläsas och hårdpluggas under påsken.

Har nu fyra timmars bussresa framför mig. Gissa vad jag ska göra? Kolla LOST, säsong 3.
I kväll är det förresten premiär för sista säsongen.
Läste i Expressen en analys om hur publiken sviker serien som bara blir konstigare och konstigare och alla frågor som aldrig får några svar. Intervju med LOST-fantasten Sigge Eklund som sa följande om seriens upplösning; "Inget klimax kan förlösa ett sex år långt förspel"

Hej hopp så länge!

Idag har vi pratat om nätberoende i programmet.
(Kanske har jag själv en liten lindring släng av denna diagnos...)

Resumé uppmärksammade det hela med att toppa med storyn.

Dessutom börjar det klarna med jobb inför sommaren.
Vi har ju uppehåll med Efter Tio då, så då gäller det att få göra nåt annat skoj som händer här i huset.
Nu har det dykt upp två roliga saker under dagarna två. Kan inte berätta vad än men jag lovar att göra det så fort allt är klart!
Mår lite bättre idag - en liten aning mer energi, även om jag fick rejäl hjärtklappning av att gå i rulltrappan från tunnelbanan. Klart tecken på att allt inte riktigt är som det ska med kroppen. Men äter mina örtpiller och håller tummarna att det ska hända nåt bra!

Hemkommen från Dr Ren-
Känner mig delvis som en friskare människa!

Inte helt oväntat kände doktorn länge och väl på mina pulsar på handleden.
Low energy, sa han sen. Low energy...

För att göra en lång historia kort så ville han att jag skulle gå till min husläkare och göra ett D-vitamintest och sen skulle han låna mig en slags ljusmackapär som har testats ut på kanadensare långt upp i mörka Kanada.

Mitt immunsystem funkar uppenbarligen inte nåt vidare så han satte nålar på mina smalben och vrister, vred på dem, masserade ansiktet och huvet. Sen fick jag vända mig om på mage för att få se ut som en igelkott - men väl på rygg upptäckte han att mitt högra ben var kortare än det vänstra. Han undrade om jag har problem med mina bröstryggkotor. JAHAHDU! Det har jag, sa jag! Jag har ju knakat en viss kota var och varannan vecka i åratal.
Det berodde enligt doktorn att jag är sned i höften, problemet fortplantar sig uppåt. 
- I'll fix, sa han och körde igång, det visade sig att karl också var nån skags kinesisk kiropraktor.
Killen bände och min ömma eländiga bröstryggkota hamnade rätt så det bara brakade om det!
Vad han gjorde med min höft kan jag inte ens beskriva, men ett tag trodde jag att bänken skulle välta!
Resultatet blev iallafall två lika långa ben!! De ni, snacka om bonus när man tror man ska få några nålar i sig.

Sen blev det nålar och koppning på ryggen. Mest av allt bara skönt.

Nu har jag fått örtmedicin som ska sätta fart på immunsystemet. 15 tabletter tre gånger om dagen i två veckor - tills vi ses nästa gång.

Hoppas att energin ska återvända.
Men just nu känner jag mig helt slut. Måste lägga mig på soffan en stund.

Idag är det första dagen utan antibiotika på hela tio dagar. Känns som att ta av sig en tung ryggsäck!
Att vara konstant trött och hängig i tre veckor har verkligen gjort mig låg. Det är så tråkigt när man inte orkar varken umgås eller röra på sig.
Helgen har varit otroligt lugn. Var på ICA och handlade igår men det räckte för att jag skulle bli jättetrött. Gick hem och somnade på soffan. Inget vidare spexigt liv det inte. Så blev det nåt party igår kväll? NÄHÄ.

Idag ska jag till en kinesisk läkare, dr Ren. Han är alltså inte bara från Kina utan han utövar kinesisk läkekonst.
Har aldrig varit hos en sån läkare innan - men nu känns det som att det behövs något alldeles extra.
Min mission är att han ska kunna boosta mitt immunförsvar och se om mina energier har hakat upp sig nånstans.
Känns ju så!

Under min lugna period på soffan har jag nu sett säsong 1 och 2 av Lost. Nu är jag inne på säsong 3. Det går med en rasande hastighet. Jag som ALDRIG brukar ligga på soffan...

Återkommer med rapporter om mötet med Dr Ren.
Innan dess lite socialt liv. Brunch med Anneli och Mark på Yogayama.

Idag bestämde jag mig för att orka promenera till jobbet. Och det gick ju. Men utan nån vidare fräs i stegen...
Känns att kroppen inte är med.
Börjar känna mig stressad över all denna sjuka,
Fick ett nummer av Malou till en kinesisk läkare som säger att han kan boosta immunförsvar.
Gissa om jag ska försöka få en tid!!!
Han sätter nålar och ägnar sig åt koppning. I detta läget går jag med på det mesta för att få en ände på hälsosvackan.

Kom hem och det var totalmörkt. Stort strömavbrott i hela kvarteret. Så mörkt att jag inte såg maten jag plockade upp ur kassarna. Det är en underdrift att säga att vi är beroende av el.
Nu har kraften kommit tillbaka, jag har ätit grillad kyckling, preppat min och Malous lunch för i morgon och snart bär det av till min kompis Alexandra som har flyttat in bara några stenkast bort. Härligt med en skön granne!

Glömde förresten säga att jag fyllde år i lördags.
Kolla värsta snygga mössan jag fick av min svägerska Annakarin.
Mössan går inte att köpa - man måste börja fondspara i Olympiafonder hos Nordea för att få en.
Så det hade hon gjort!


Min kollega Anna på Nyhetsmorgon tyckte att det var jag som gick på gångbanan när hon cyklade förbi - men hon avstyrde tanken när hon såg mössan. Vet inte varför jag inte skulle kunna ha just en sån här på huvet?!

Nån som är avis förresten?? ;-)

Här kommer några rader från en som står på benen igen - även om jag inte direkt känner mig som en superhjälte... Tillfrisknandet har gått lite segare den här gången, har med nöd och näppe blivit av med min wiskeyröst. Halsen ser bättre ut och en liten förkylning har kommit istället.
För ovanlighetens skull har jag ställt in mina promenader och samsats med kollektivisterna i t-banan ett par dagar. Hoppas orka forsla mig på ben o fötter till jobbet i morgon.

Temat Fetma förra veckan tycker jag blev bra. Nöjd.
Väl in på jobbet är det bara att kavla upp armarna igen.
Hade sändning idag. Iformarna Anna, Madelene och Therese var där och visade stolt upp sina nya figurer. Särskilt impad av Therese som har tränat bort 10 kilo på 8 veckor. Oj som hon sliter, det är i stil med P90X det hon går igenom. Har idag roat mig med att jämföra tjejernas bilder från dag 1 med dagens foton. Tjolahopp! Om några veckor kommer vi att visa dem offentligt. Närmare bestämt 20 april!

(Själv har jag börjat skriva upp allt vad jag äter. Det har resulterat i minus 1,2 kilo den senaste veckan!!!)

Tillbaka från sändningen och då är det fortfarande en gästlucka för fredagens program. Ideerna tryter...alla har redan varit hos oss, känns det som. Jenny och Anneli har ringt på så gott som allt - inga napp. Strezzzz. Har ringt jag också men ingen som har möjlighet att komma till just det programmet. Vid femtiden tog jag mig hemåt efter att ha jobbat över några timmar.

Tänkte kurera mig med Lost och Moussaka!
Samtidigt som jag längtar efter att få träna igen. Snart måste jag på allvar igång med springandet igen om jag ska kunna följa tidsschemat för att springa Tjejmilen på under timman...

I morgon ska det förresten pratas om sexleksaker i Bokklubben. Det har varit ett väldigt tisslande, tasslande och skrattande från det ovanligt stora och ovanligt engagerade redaktionsgänget!!

Anja gillar jobbet särskilt mycket idag verkar det som!!



Nån som kan gissa vad detta är???

Men visst. Det är halsfluss jag har.
IGEN...!
Ny antibiotikatur. Denna gång festligt knallrosa tabletter som heter Dalacin.
Har fått feber. Stationerad på soffan.
Påbörjar nu Lost-box nr. 2

Har inte blivit bättre direkt...
Idag kan jag knappt prata, så hes är jag - och min stackars kropp, som jag inte tag it så stor hänsyn till de senaste veckorna, är fortsatt kraftlös och matt och värker lite. Har fått tid hos läkaren 11.40, så nu bär det snart av till Sabbatsberg.
Blev klar med temat i går eftermiddag, alla på banan, så nu har jag loggat ur, de andra får ta hand om leveransen och jag ska försöka bli frisk.
Återkommer snart!

Håller som bekant på att jobba med veckans tema, om Fetma.
Nog för att jag visste att det är ett känsligt område. Men detta överträffar mina förväntningar.
Fick ett mejl av en tittare som kände sig påhoppad bara av att vi tar upp ämnet - som menar att alla personer med fetma nu kryper ännu längre in i sina lägenheter efter detta tema.
Det är ju verkligen inte vår mening!!

I morgon pratar vi om skammen kring fetma, om självföraktet som man ofta får om man är tjock. Om hur fruktansvärt illa dessa mänskor blir behandlade av sina medmänniskor. Har hört berättelser om personer som till och med fått sig en smäll av helt okända ute på stan :-O  Om personer som kommit till vården och fått veta att "där borta ligger elefantrummet".
Om diskriminering och attityder som är helt gräsliga.
Om hur ont det gör att ständigt gör att alltid bli pikad.

Min mamma är ganska rund och vi pratade om temat tidigare ikväll. Och hon bekräftade hur ont det gör att alltid få påpekat för sig att man är tjock - som om man inte visste. Om att inte kunna tycka om sig själv och sin kropp.
Älskar min underbara fina mamma! Hon är världens bästa!

I morgon kommer Maud som har jojobantat till sig en övervikt som hon nu bara inte blir av med. Hon har en taskig höft som vården vägrar hjälpa henne med innan hon går ner sina kilon. En helt underbart solig kvinna. Snygg, smart, klok, driven, framåt - men med mycket sorg och skam på insidan över att klara allt annat men inte att hålla koll på den egna kroppsvikten.

Åsså Liselotte som gick upp 50 kilo efter sina graviditeter. Efter en tid bestämde hon sig för att göra små små förändringar i sitt beteende. Sakta men säkert har hon nu gått ner de 50 kilona. Ska bli spännande att höra hennes historia.

Dessutom Christina som är ordförande för de överviktigas riksförbund. Hon har en egen jobbig vikthistoria och jobbar för att stärka de fetma-sjukas ställning i samhället.

Åsså underbare Arvo Hänni - en överviktsläkare som jag hittat. Ett fynd, en underbart härlig man. På telefon iallafall. Ska bli kul att sätta honom i TV-soffan och se om han är lika lysande där. Ska bli ett spännande program. Alltid extra nervöst när man är den som sytt ihop alla tåtarna.

Hoppas ni kikar imorron!

Dessutom en superstar - Isabella Scorupco. Vi ska prata om att tro på ödet.

Nu ska jag och min hesa hals - jo det är så den har utvecklats, läsa igenom materialet till i morgon.

tjingeling so long!

Vaknade innan klockan efter att ha krupit i säng ovanligt tidigt. Trots att jag knappt gjort nåt igår var jag helt slut kl 9 på kvällen. Huvudvärken tryckte på så det var bara att kapitulera och krypa till sängs.
Vaknade, kände mig seg, hes i halsen, men bara 36,7. Upptäckte att Malou sms:at mig kvart i tolv, hon hann inte laga lunch - vi har ett matlag och gör lunch varannan dag. Så det vara bara att hoppa upp och koka mathavre och hacka grönsaker, sen i väg till affären för att köpa rostbiff på väg till jobbet.
Dagens promenad var tung. Hade gärna stannat i sängen - men man kan inte vara hemma om man inte är ordentligt sjuk, ju!
Har ansvar för veckans tema och har sändning i morgon. Så det är bara att bita ihop!
Positivt: Min svullna läpp har slutat se ut som en fläskläpp, alltid nåt!
Ha en bra dag!

Fortfarande lite vissen. Ingen feber men röd i halsen. Har inte direkt nån drivkraft att få något gjort. En vanlig söndag skulle jag ringt en kompis för en fika, tränat ett pass eller renoverat en garderob. Men här blir inget gjort. Har lyckats koka min gröt och mitt kaffe och ätit den framför tv:n där min tisdagsgäst, Isabella Scorupco, blivit intervjuad på höjden, längden och tvären. Vad återstår?
Intressant att höra henne resonera om ödet. Känner igen mig - tänker likadant. Aldrig riktigt tänkt på att det är ödet jag tror på - mer på att det finns en mening med mycket av det som sker och att man sällan träffar nya människor utan att det finns nån mening med det. Att det ibland sker underliga sammanträffanden som sedan leder vidare till andra viktiga saker. Att se små tecken i tillvaron som hjälper oss att ta rätt beslut när det ska göras val.
Micke Nyqvist pratade om att nya filmen Änglavakt handlar om maktlöshet - och att det är något vi sällan pratar om i detta landet. Vad gör vi när vi känner maktlöshet? När det inte finns något jag kan göra åt en situation? När man har sagt allt man vill och gjort allt man kan? Ja, vad gör jag? Blir frustrerad, kör fast, kommer inte vidare. Och hur kommer man ur den känslan - när det inte blir som man vill? Nån som har ett tips? 

Nu ska jag kika på alpina lagtävlingarna en stund. Sen trotsar jag förkylningen och ger mig ut i solen i Hagaparken på en långpromenad!

Ingen tvekan om att rätt låt vann!!!
Och rätt artist!
Anna Bergendahl och "This is my life" fick mig både att le och fälla ett par tårar under de tre minutrarna. Ingen annan lyckades med det.
Fakiren tog en välförtjänt andraplats!

Har varit fascinerad av Anna redan sedan Idol-tiden då jag hade önskat henne i finalen. Denna fantastiska röst på denna unga tjej. Härlig revansch att ta segern i melodifestivalen istället för att vinna Idol!

Intressant att se att gamlingarna i festivalsammanhang hamnade så lågt ner, Pernilla och Jöback tänker jag främst på.

Annars lugn dag. Har inte mått nåt vidare. Ingen feber men hängig och ont i kroppen, underläppen jättesvullen och lite röd i halsen. Tvingade mig ut i solen på promenad 1,5 timma men sen bar det hemåt. Har legat nedbäddad i sängen och kollat några LOST-avsnitt, sovit en stund.
Nu känns det lite bättre. Värken i benen har minskat i alla fall.
Tar det lugnt i morgon också så hoppas jag kunna komma upp på banan igen,

Natti natti

Ojsan vad tiden går!
I går fick jag ett sms som undrade om jag mår bra - jag hade ju inte skrivit i bloggen på ett tag.
Jodå, jag mår bra. Just nu lite trött och hängig. Ligger på soffan och tittar på LOST, säsong 1. Favorit i repris!!

Har varit en fartig tid annars. Träning hela förra veckan;
Måndag - core på Friskis
Tisdag - yoga på Friskis
Onsdag - Skivstång på Friskis
Fredag - yinyoga på Yoga Shala i Östersund! Därefter några kilometer på sparkstötting!
Lördag - Skidor i Vemdalen (Tjoho va det gick!)
Söndag - skotertur, inte så ansträngande.

Denna veckan har det inte blivit nåt - bara jobb, vila och lite vänner. Nåt bus i kroppen så jag har inte känt att det skulle vara bra att träna. Mina daglig promenader har jag såklart gjort! Minst 30 minuter varje morgon!

Här några bilder från "Whovalley" innan mitt LOST-äventyr fortsätter en stund.

Sparktur med pizza och kasse från ICA. Första sparkturen sedan barndomen.


I backen! Minus fem och klarblå himmel!


Körde hela pälskittet!



Wenche - min sköna kompis vars svärföräldrars stuga vi fick låna


Skotertur bland annat upp till Storhogna Fjällhotell


Där det kändes exotiskt att kliva in!





Helgen innan Vemdalen var jag förresten på MASSAGEKURS!!
MASSAGE FÖR HUSBEHOV.
Superbra kurs!
Inte konstigt jag inte hunnit skriva...

Hej så länge!